A-Ö, Emilio Pucci!

Hade väl inte värst stora förväntingar på Emilio Puccis visning då jag trodde att jag bara skulle få se 1000 olika sorters klänningar i snygga mönster. Och visst fanns mönstret där men med andra överraskande grejer också. Precis som typ alla andra designers så är 70-talet grejen och jag tycker Pucci gör en av de roligaste tolkningarna på det. Dessutom tycker minimalismhataren som jag är att det är roligt med en kollektion som inte har ett spår av någon sorts minimalistisk tanke.


Spännande detaljer på en klänning.


Kollektionen innehåll många höga slitsar, urringningar i ryggen och magen, starka färger och faktiskt ganska mycket brunt som inte varit en av de hetaste färgermna på andra visningar.


Usch, usch, usch. Här blndas typ jetsetlyx med 70-tal, bättre kombinationer har jag sett.


Fladrande tyger fanns det liter av.


Det där är heller inte så snyggt...


Så här sa chefsdesignern om kollektionen; "Bohemian beachcomber done luxe".

Visst, finns det några guldbitar i kollektionen som är riktigt snygga men annars är allt ganska tråkigt, intetsägande och helt enkelt fult. Visst det är inget misslyckande av Peter Dundas men inte heller alls imponerande, utan bara ett förvaltande av Emilio Pucci. Jag vill att Dundas ska komma ut ur sin tanke om att bara förvalta Pucci och köra på med mönster i massor. Historia är just det, historia. Men stundtals är det ändå en bra tolkning av 70-talet.

Så här många K;s får kollektionen av mig;

K K


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0